Mandas

blogg om att leva med anorexi. Följ med i ångestens värld var det kretsar om mat, tankar o känslor. Välkomna, puss o kram !<3

hur länge..?

Hur länge ska dehär hålla på ? Stressandet inombords, illamåendet, dåliga humöret, självmordstankar, skadande tankar, svält tankar. Jag försöker hålla emot och göra det bästa jag vet, ta det lugnt. Stressar jag med att tvinga mej göra saker jag inte vill blir det bara sämre.


Många bloggerskor med anorexi som jag nångång har följt hoppade av gymnasiet pga. deras anorexi. Jag förstår dem så jävla bra. Har mest lust att ta ett mellanår, bara få ta det lugnt. Men det går inte.. Fyfan alltså.
Jag hatar dehär, kan det finnas något värre än anorexi?  Ingen förstår hur jag mår, egentligen. Ingen behöver veta heller. Det är mkt jag håller inom mej själv, så ska det vara.

Jag vet att alla sitter och tänker att jag bara är lat och vill göra det lätt för mej. Men det är jag inte, jag kämpar. Ingen annan (förutom andra med ätstörningar och psykiska störningar) kan förstå hur jobbigt det är. Det är inte direkt som när din kompis klagar över att hon sov 6h en natt, när du själv inte har sovit mer än så på en månad. Eller att hon satt hemma en kväll, när du inte har ork o lust att gå ut nångång eller nån att umgås med.. Inte precis som alla andras problem...

Nog babblat, är för trött för sånt här.

Hoppas ni får en bra skol/jobb/ledig dag :) puss o kram <3




gammal bild

hej

nej! du är INTE lat... det är du verkligen inte!

Jag hade ju anorexi i vuxen ålder, så jag slapp tänka på att plugga o så... men... Man blir sjukskriven 100%... och det blir man för en anledning... nämligen för att man inte är i skick för att jobba. varken mentalt eller fysiskt. Och... ja, skola ÄR DETSAMMA SOM JOBB! jag fattar inte hur de tänker i skolan... för egentligen ska man vara sjukskriven även där... ett bra tag. inte bara när man ligger inne. Enbart för anorexin var jag sjukskriven 1½ ÅR! (sen fortsatte sjukskrivningen men det va ju pga annat).

Tycker skolan är totalt vansinnig på det planet... att man ska behöva slita som ett djur för att komma tillbaka. Det blir ju istället bara som att jobba 200% när man egentligen kanske bör ligga på 25% den dag man kanske ens orkar komma tillbaka...

Nej, du är inte lat. Inte det minsta.

kram!

Förstår dig.. (tyvärr kanska jag ska säga) BLev i princip tvingad att hoppa av flera av mina kurser för att min rektor tyckte att jag inte orkar med det, och mina lärare inte orkar med mig (?)

Hoppas det löser sig med skolan och att du får byta behandlare. :)

kram