.
Ibland känns det som att jag faller. Långt och utan avgrund. Det tar aldrig slut. Bara faller o faller o väntar på att något ska ta emot. En svävande känsla. Vem är jag, egentligen? När tar det emot? När slipper man den tyngande känslan? När är det över?
.
Så trött på allt skitprat o lögner, fördomarna som haglar ner.
Aldrig få vara sig själv. Ett nersänkt självförtroende, hat.
Ta inte ut allt på oss. Hate me if u want, men jag vill inte bli som dig...
